awesomebitch

Sitter och funderar på varför man inte bara kan va glad jämt?
Varför måste man komma in i dåliga perioder, så att nästan allting känns piss. Man hittar ingen ork för att kämpa sig framåt. Som ett rullband, man går och går, men man kommer inte framåt? Jag påverkar verkligen min omgivning med att jag är deppig, även om jag inte visar det utåt, så får jag en känsla av att en del av dom känner av det inuti sig själva. Går och väntar varje dag på att det ska gå över, men verkar ju fan inte göra de.. Jaja, bara att bita ihop o stå ut som vanligt då!

Kolla djupt in i mina ögon,
hitta min själ,
då ser du att jag bara vill dig väl.
förlåt om de inte verkar som de.